Nytt med snigelposten

Igår anlände ett bokpaket med posten, eller inte bokstavligt talat ”med” posten men väl via SMS avisering till närmsta servicebutik! Tänk att när jag var liten hämtade vi posten i ett litet hus där post-Margit jobbade. Visserligen på landsbygden för drygt 20 år sedan, men ändå, några post-Margits får vi aldrig mer igen. Nåja, bokpaketet välkomnades framför allt av M som läser om gamla böcker för tillfället. Vi har ganska lika smak, förutom att han undviker deckare och inte gillar pocketformatet, men nu var det jag som beställde så han får hålla till godo med nedanstående blandning:

Suzanne Collins: Hungerspelen
Jasper Fforde: Var är Jane Eyre?
Kate Jacobs: Livets aviga och räta
Siri Hustvedt: Vad jag älskade
Mons Kallentoft: Sommardöden
Bruno Manz: Fångad av Hakkorset

Trots formatet hummade han nöjt över framför allt Fforde och Collins och började med Hungerspelen redan i går kväll. Det ska bli kul att höra hans omdöme, jag har läst mycket gott om den på flera ställen.

Mer nollnoll

I min samling av 00-nedräkningar ingår numera också ”00-talets 80 mest oväntade händelser” beskrivet av Stefan Malmqvist. Kul läsning!

Filmmaraton

En gång om året deltar vi i ett event som ger oss möjlighet att se så många som 5 filmer samma dag. De senaste åren har det med anledning av graviditet och sedan småbarn blivit max två. I år var barnvakten säkrad sedan länge och det fanns inget utom den egna dagsformen som stod i vägen för vårt fulla deltagande, minst fyra filmer var vi inställda på. Första visningen startade kl 10 och vi klev inte innanför dörren hemma förrän nästan 12 timmar senare. Då hade jag i sällskap av goda vänner, fikat och ätit gott samt avverkat en salig blandning bra filmer som jag inte hunnit med på bio.

Waltz with Bashir: Så på nollnollfilm.se att denna är Andrea Reuters 3:e bästa film från 00-talet vilket gjorde mig nyfiken. Riktigt så högt klättrar den inte på min lista, men denna lite speciella animerade historia var mycket angelägen och sevärd.

Changeling: Här får vi snygga 20-tals miljöer och kostymer samt en otrolig historia som rullas upp i Clint Eastwoods varsamma regi. Clintan står för kvalitet, så även denna gång. Angelina Jolie, som jag inte är överförtjust i, gör sig också bra som den hårt kämpande Christine Collins. Vilket liv.

Milk: Att Sean Penn vann en Oscar för rollen som Harvey Milk känns självklart efter att ha sett filmen. Han gör aldrig dåliga roller, men här överträffar han verkligen sig själv. Att följa Milks outtröttliga arbete för homosexuellas rättigheter i 70-talets Kalifornien blev dagens höjdpunkt.

Star Trek: Efter tre ”based on a true story” var ett hederligt explosivt rymdäventyr den perfekta avslutningen även för mig som inte är någon hängiven trekkie, men som roas av sci-fi och fantasy generellt.

Så gick en regnig novemberlördag från våra liv och kommer aldrig åter. Men vi hade roligt under tiden.

Tematrio - Astrid

Grattis till årets Astrid Lindgrenpristagare, Lena och Olof Landström, som redan har börjat inspirera lilleman med Bu och Bä. Den här nostalgitrippen hos Lyran fick mig att längta till Astrid-åldern!

Berätta om tre böcker/serier/figurer/filmer ur Astrid Lindgrens värld som ni tycker extra mycket om.

Ronja Rövardotter: Jag fick boken i julklapp. ”Bea 1981” står det med mammas sirliga handstil på insidan av pärmen som var så grön och fin. Det var den första kapitelbok som jag fick som min egen, och den första jag läste själv. Det gav en fantastisk känsla av att vara stor. Jag fascinerades av Ronjas mod och envishet och kan inte vänta tills det är dags att plocka upp det gamla exemplaret från bokhyllan i källaren till lillemans samling böcker.

Innan jag läste själv kommer jag ihåg hur min dagmamma läste bilderboken om Nils Karlsson Pyssling om och om igen. Jag älskade den, speciellt bilden där Nils äter från en köttbulle som är lika stor som honom själv. Temat med hemliga vänner och alternativa världar som finns i så många av Astrids historier var väl inget jag förstod i någon djupare mening, men jag tyckte mycket om dem, speciellt Nils Karlsson och Allrakäraste syster.

Madickens värld tilltalade mig också, det var så annorlunda mot allt jag kände till som barn och introducerade många nyheter allt från redaktörpappan och fina hemmamamman till pigor, fattiga och rika, löss, alkoholism och att baka kringlor. Jag tycker mycket om både böckerna och filmerna med sina fina kläder och miljöer. Inte minst juletiden som är så härligt beskrivna i de flesta av Astrid Lindgrens berättelser.

Nollnoll i ropet

Det känns som att ”nollnoll” är det begrepp som används mest frekvent i den populärkulturella världen för tillfället. Nu hänger även P3 Populär på och gör 25-00 över svenska låtar. Flera i redaktionen har ju varit inblandade i Novells nollnollprojekt men i 25-00 får vi lyssnare i sann demokratisk anda vara med och rösta. Hurra! Då kan ju även jag som har listångest delta på ett hörn i alla fall. Jag följer både musiknedräkningen och några olika filmlistor och är stum av förundran eftersom jag själv aldrig skulle klara av att göra den sista rangordningen. All heder till de som lyckats genomföra dessa roliga projekt som ger både rolig läsning och många film- och skivtips. Nu är frågan när och var listan över 00-talets bästa böcker dyker upp?

Kulturfyran v. 46

Kulturfyran från Kulturbloggen:

1. Har du haft ryggskott någon gång?
   Nope. Men jag har kört sambon till akuten kl 3 en natt med ryggskott. Akutpersonal har så klart sett värre, men lite av en syn måste det ha varit där jag, 1.62, kommer insläpandes på en snyftande man på 1.82.
2. Vilken är den bästa konsert du någonsin varit på?
   David Gray, Annexet februari 2006. Tack vare totalupplevelsen med låtvalen, bandet, publiken och det bästa liveljud jag någonsin har upplevt på en konsert.
3. Vilken är årets bästa kulturhändelse för dig hittills?
   Spotify inviten. Nollnolltalets uppfinning nr 1?
4. Vilken är den bästa boken du läst i år?
   Cormac McCarthy ”Vägen” - annars har jag haft ett kasst bokår utan toppupplevelser, men med massa böcker som lämnat mig med känslan ”Jaha, var det inte mer än så här”.

Kategori I-landsproblem

I helgen yttrade jag orden ” Du har tagit alla svarta vingummin!” Inget jag är jättestolt över, men vid det här laget borde M veta att vår lösgodispåse är uppbyggd på ett väldigt rättvist sätt. Sura i konstiga färger är hans, chokladbitar mina, men resten har vi två eller tre var av och systemet måste funka! Att köpa var sin godispåse skulle vara lite som skilda sovrum. Kommentaren yttrades under säsong 3 av Arkiv X som fick bli den något fantasilösa farsdagspresenten eftersom lilleman och jag inte lyckades hitta den optimala termosmuggen någonstans (vilket skulle varit mycket mer fantasifullt…).

Under en lunchdiskussion här om dagen visade det sig att många har starka minnen och historier kring just sparade godisbitar som blivit uppätna, ofta av syskon. För mig var det den AKO-kola som jag tyckte var godast och mest sällsynt i påsen som storebror hänsynslöst roffade åt sig. Det är inte helt sunt att fortfarande känna känslan av beskvikelse och förlust 25 år senare, jag vet, men storebror är sedan länge förlåten. Jag är också säker på att M inte begår samma misstag två gånger i rad utan nu är ordentligt påmind om reglerna.