Bokåret 2012

Dags att i vanlig ordning summera året som gått gällande böcker, film och tv-serier. Först ut, läsningen:

Bästa boken jag läst i år är:
Årets bästa är verkligen en salig blandning av klassiker, fantasy, släktkrönikor och nutidshistoria då To kill a mockingbird, Eld, Det stora huset, Morgon i Jenin, The Graveyard book, Bonjour Tristesse och Torka aldrig tårar utan handskar alla konkurrerar om en topp 5 placering. Bredden symboliserar på ett bra sett hela årets läsning och min smak generellt.

Sämsta boken jag läst i år är:
En av de sista blev även den sämsta då En röd liten fågel i juletid inte berörde mig för fem öre.

Störst förhoppning hade jag på:
Neil Gaiman har länge varit en författare jag vill testa, och haft enorma förväntningar på. Året började med The graveyard book som jag genast föll för och i somras läste jag även Amerikanska gudar, som kanske inte var en lika omedelbar förälskelse men som definitivt gör att Gaiman blir en favorit att återvända till.

Mest besviken blev jag över:
David Levithan och Rachel Cohns samarbete i Dash och Lilys utmaningsbok nådde inte samma höjder som vanligt, trots att den utspelar sig i New York och boknörderi har en stor roll. Den är inte dålig, men efter de första roliga delarna av ungdomarnas skattjakt tappar den fokus och trovärdigheten för mig. Ett fall av icke infriade förväntningar bara.

Så här utmärkte sig läsåret 2012:
Jag har tagit mig mer lästid, trots andra fiktiva distraktioner som film, Wordfeud och Instagram och läst nästan en tredjedel så många böcker som förra året. Det känns lovande för läslusten, även om jag inser att det så klart tar tid från något annat (hej försummade fotoalbum, träning, städning...). Bokklubben fortsätter att vara en källa till fantastiskt prat om all sköns litteratur och har stått för flera intressanta val. 2013 firar vi 2-års jubileum även om några medlemmar bytts ut på vägen.

Fler kvinnliga författare än manliga har det blivit och mer svenskt än på flera år. Jag har varit usel på att plocka från mina hyllvärmare, dvs. olästa böcker som redan står i hyllan utan köpt alldeles för mycket nytt. Det ska jag försöka ändra på 2013 då jag också ska försöka läsa mer på engelska igen, det blev bara tre förra året.

Bonjour Tristesse

Vi läser ännu en debutroman i bokcirkeln, men denna gången en som gavs ut redan 1954, Francoise Sagans Bonjour Tristesse. Då var Sagan, eller Francoise Quoirez som hon egentligen heter, bara 19 år och romanen väckte enorm uppmärksamhet med sin brådmogna stil.

I centrum står 17-åriga Cécile och hennes far och den sommar de lämnar sitt liv i Paris för en villa vid Medelhavet tillsammans med en av faderns älskarinnor. Tillsammans lever de ett sorglöst liv till den dagen en väninna till Céciles avlidna mor kommer på besök, Anne som till en början har Céciles största respekt med sitt intellektuella och förfinade sätt. Men när hon får en allt större del i faderns liv känner Cécile att deras livsstil är hotad och hon skyr inga medel för att försvara den.

Jag gillar verkligen Sagans komprimerade stil, jag-formen som i all sin enkelhet ändå beskriver karaktärerna och stämningar väldigt tydligt. På sina 153 sidor lyckas boken väcka mer känslor än andra gör på över 400 sidor. Jag förstår att den väckte uppmärksamhet på sin tid, det är en stark debut som förtjänar sin plats i rampljuset. Jag är glad att vi läste denna moderna klassiker och jag vill definitivt läsa mer av den talangfulle Francoise Sagan!