Ha den äran

Lyran uppmanar i veckans tematrio att berätta om tre författare som har namnsdag denna veckan!

Anders Roslund utgör ena halvan av Roslund & Hellström. Det är han som är journalisten i duon, Hellström är den f.d. kriminella och en av grundarna av KRIS, en intressant kombination. De 4 titlar om Edward Grens & Co som jag har läst är bra spänningsromaner och jag gillar greppet med faktadelar i slutet av böckerna. Förutom en spännande historia ger det en extra eftertanke.

En romanförfattarinna som släppt titlar i tre decennier och som jag trodde var uråldrig redan när jag läste henne i början på 90-talet är Barbara Taylor Bradford, men hon skriver fortfarande. Romanerna var bra underhållning men inget som fastnat. Det jag framför allt kommer jag ihåg är tv-serien ”Inte för vinnings skull” om modiga Emma Heart och att jag hade en liten crush på Liam Neeson som spelade den gode Blackie O’Neill.

Sven Nordqvist är den författare och illustratör som står bakom underbara Pettson och Findus och även ritar Mamma Mu. Vi har precis lånat vår första Pettson bok till lilleman som älskar katter och tycker att Findus är hur rolig som helst. I alla fall på film. Nu återstår att se ifall han gillar den tryckta versionen också.

Komma i kapp

Skön helg. Vi har bland annat sett flera avsnitt av några serier som vi haft inspelade:
Morden: Årets mest suggestiva vinjett. Bara musiken ger mig gåshud och serien håller en bra spänningsnivå. Kjell Bergqvist är en smågrinig gubbe (nähä!?) men utan överspel och med härligt samspel med Göran Ragnerstam, Cecilia Nilsson, Annika Hallin m.fl. Föredömligt med en serie på 6 avsnitt också.

Fringe: Nutidens Arkiv X är tillbaka med säsong 2 och FBIs Fringe division funkar, från sammanbitna Olivia (Anna Torv), till härligt förvirrade Walter (John Noble) och inte minst Peter Bishop som får Joshua Jackson att äntligen kliva ur Dawson’s Creek kostymen. Att vi sedan sitter och med spänning följer besök i parallella verkligheter och jakten på en mördare som visar sig vara en människa muterad med en skorpion låter oerhört märkligt i teorin, men så är det. Jag gillar det. Det är om inte annat en fullkomlig verklighetsflykt.

Flash forward: Som Lost fast inte riktigt. Här har vi fortfarande två osedda avsnitt och jag vet inte om den är stark nog att få oss att komma ikapp. Visst är jag nyfiken på pusselhistorien, men inte tillräckligt för att följa ännu en serie.

Och idag kom min kollega förbi med första säsongen av Mad Men med uppmaningen - Se den! Det får nog bli ett julledighetsprojekt.

Klimatosmart slösa?

När jag pluggade engelska för många år sedan hade vi en lärare som hade växt upp i England på 40-talet, någonstans i Midlands. Jag kommer inte ens ihåg vilken delkurs hon höll i, vilket kanske säger mer om min studieteknik än om henne, men hon lämnade i alla fall inget större intryck. Det jag däremot kommer ihåg är hur genuint upprörd hon var över svenskarnas adventspyntande, hur slösaktiga hon tyckte att vi var med alla dessa ljusstakar och stjärnor i fönstren under en hel månad. Själv skulle jag gladeligen lämna hela julen bakom mig och sitta i en fjällstuga eller under ett parasoll den 24 december, men det varma ljuset som en adventsljusstake ger i mörkaste vintern vill jag inte vara utan. I helgen ska vi därför städa och fördriva novembermörkret med en stjärna och en ljusstake eller två. Det är en underbar tradition!

Svar om A

Hos Lilla O hittar jag "Bokfrågornas ABC" som idag startar med A:
1. Alfa var första bokstaven i det grekiska alfabetet. Berätta om en bok som du på något sätt förknippar med Grekland.
Grekland i litteraturen är en blind fläck för mig och jag försöker komma på varför, det borde ju finnas en hord, men jag kommer bara på de antika verken som vi läste och analyserade i skolan. Var finns de moderna grekiska författarna? Inte i min bokhylla i alla fall. Det närmsta jag kommer en association är Conn Igguldens kvartett om Caesar som vid vid något tillfälle gör nedslag i Grekland, men de kapitlen av fyra böcker räknas nästan inte…

2. Adam var enligt Judendomen, Kristendomen och Islam den första människan på jorden. Nämn en bok som handlar om eller är skriven av en Adam.
Den allra första Adam vi känner till är inte huvudperson, men högst närvarande i Marianne Fredrikssons Paradisets barn. Framför allt i Evas bok där vi får följa Adam och Evas liv i Edens lustgård och de händelser som leder till att de blir utdrivna. Greppet att tolka händelser ur Bibeln på ett skönlitterärt sätt är fantastiskt tycker jag. Efter Paradisets barn slukade jag Syndafloden, Enligt Maria Magdalena och Den som vandrar om natten också. Jag tycker mycket om Fredrikssons böcker med mystiska och religiösa teman. Det här få mig att vilja läsa om trilogin nu!

3. Vilka var de första böckerna du minns att du läste eller hörde när du var barn? Har du läst dem för dina egna eller andras barn?
I en kartong hemma hos mamma och pappa väntar hyllmeter med böcker från Kalle Ankas bokklubb. Klassiker som Djungelboken, Askungen och Törnrosa men även Kajsa kokar soppa på en knapp, Musse Pigg och jordnötsmysteriet och så vidare. Dessa är de första böckerna jag kommer ihåg att pappa läste för mig och min bror, det var alltid pappa och det var ofta. Pappa nämner fortfarande att han kan vissa utantill efter otaliga läsningar. Jag tog fram några som jag trodde var lämpliga för lilleman i somras, Dumbo och Bambi till exempel, men han var fortfarande lite för liten. Jag gör ett nytt försök när vi åker upp till jul.

4. Mänsklighetens vagga finns enligt forskare i Afrika. Berätta om en bok som på något sätt anknyter till denna väldiga kontinent.

Lite av biografiernas biografi i min hylla är Den långa vägen till frihet av Nelson Mandela. En bok som är späckad med många intressanta detaljer från Mandelas ungdom och den långa politiska kampen mot förtryck och apartheid. Titeln är så talande, efter decennier av engagemang för demokratiska rättigheter, efter 27 år i fångenskap väljs Mandela 1994 till Sydafrikas förste svarte president och först då avskaffas apartheidpolitiken helt efter att ha präglat landet i nästan ett sekel. Boken är en imponerande mans berättelse.
”Under min livstid har jag hängett mig åt denna kamp för det afrikanska folket. Jag har kämpat emot vit dominans, och jag har kämpat mot svart dominans. Jag har hållit fast vid idealet om ett demokratiskt och fritt samhälle i vilket alla kan leva tillsammans i harmoni och med samma möjligheter. Det är ett ideal som jag hoppas att leva för och uppnå. Men om det skulle krävas så är det ett ideal för vilket jag är beredd att dö.” /Nelson Mandela, 1964

Tematrio - Barnens favoriter

Berätta om tre barnboksfavoriter - dina egna, eller dina barns!
Det finns så mycket att längta till i barn- och ungdomslitteraturen. Jag hoppas verkligen att lillemans bokintresse håller i sig. Hans favoriter är fortfarande enkla, färgglada böcker och även om vi inte kan bestämma precis vad han ska gilla, så påverkar vi ju honom mycket med det urval vi gör. Jag gillar inte Max-böckerna till exempel, alltså undviker jag dem så långt det är möjligt och han får inte möjlighet att upptäcka dem själv. Att välja bara tre favoriter är som vanligt svårt, men så här tolkar jag min soon-to-be 2 åring:

Molly - Lucy Cousins. En av de första böckerna jag köpte från Barnens Bokklubb var Mollys ordbok och när den kom tyckte jag den var lite väl omfattande, men jisses vad den är välläst. Fina, enkla och många bilder som man kan prata mycket till.
Bu och Bä – Lena och Olof Landström. Eftersom lilleman även älskar att dammsuga är Bu och Bä i städtagen en klar favorit. De flesta Bu & Bä är söta, lagom omfattande små historier med huvudpersoner vars namn han dessutom kan uttala.
Bilar, traktorer och annat som rullar - Richard Scarry. Den här kan man läsa hur länge och hur ofta som helst, och det gör vi också. Det finns så mycket att titta på och man har ingen chans att klå honom i att hitta var Gusten Guldbagge gömt sig på varje sida. M köpte den av nostalgiska skäl, han älskade själv Scarrys figurer när han var liten.

Nytt med snigelposten

Igår anlände ett bokpaket med posten, eller inte bokstavligt talat ”med” posten men väl via SMS avisering till närmsta servicebutik! Tänk att när jag var liten hämtade vi posten i ett litet hus där post-Margit jobbade. Visserligen på landsbygden för drygt 20 år sedan, men ändå, några post-Margits får vi aldrig mer igen. Nåja, bokpaketet välkomnades framför allt av M som läser om gamla böcker för tillfället. Vi har ganska lika smak, förutom att han undviker deckare och inte gillar pocketformatet, men nu var det jag som beställde så han får hålla till godo med nedanstående blandning:

Suzanne Collins: Hungerspelen
Jasper Fforde: Var är Jane Eyre?
Kate Jacobs: Livets aviga och räta
Siri Hustvedt: Vad jag älskade
Mons Kallentoft: Sommardöden
Bruno Manz: Fångad av Hakkorset

Trots formatet hummade han nöjt över framför allt Fforde och Collins och började med Hungerspelen redan i går kväll. Det ska bli kul att höra hans omdöme, jag har läst mycket gott om den på flera ställen.

Mer nollnoll

I min samling av 00-nedräkningar ingår numera också ”00-talets 80 mest oväntade händelser” beskrivet av Stefan Malmqvist. Kul läsning!

Filmmaraton

En gång om året deltar vi i ett event som ger oss möjlighet att se så många som 5 filmer samma dag. De senaste åren har det med anledning av graviditet och sedan småbarn blivit max två. I år var barnvakten säkrad sedan länge och det fanns inget utom den egna dagsformen som stod i vägen för vårt fulla deltagande, minst fyra filmer var vi inställda på. Första visningen startade kl 10 och vi klev inte innanför dörren hemma förrän nästan 12 timmar senare. Då hade jag i sällskap av goda vänner, fikat och ätit gott samt avverkat en salig blandning bra filmer som jag inte hunnit med på bio.

Waltz with Bashir: Så på nollnollfilm.se att denna är Andrea Reuters 3:e bästa film från 00-talet vilket gjorde mig nyfiken. Riktigt så högt klättrar den inte på min lista, men denna lite speciella animerade historia var mycket angelägen och sevärd.

Changeling: Här får vi snygga 20-tals miljöer och kostymer samt en otrolig historia som rullas upp i Clint Eastwoods varsamma regi. Clintan står för kvalitet, så även denna gång. Angelina Jolie, som jag inte är överförtjust i, gör sig också bra som den hårt kämpande Christine Collins. Vilket liv.

Milk: Att Sean Penn vann en Oscar för rollen som Harvey Milk känns självklart efter att ha sett filmen. Han gör aldrig dåliga roller, men här överträffar han verkligen sig själv. Att följa Milks outtröttliga arbete för homosexuellas rättigheter i 70-talets Kalifornien blev dagens höjdpunkt.

Star Trek: Efter tre ”based on a true story” var ett hederligt explosivt rymdäventyr den perfekta avslutningen även för mig som inte är någon hängiven trekkie, men som roas av sci-fi och fantasy generellt.

Så gick en regnig novemberlördag från våra liv och kommer aldrig åter. Men vi hade roligt under tiden.

Tematrio - Astrid

Grattis till årets Astrid Lindgrenpristagare, Lena och Olof Landström, som redan har börjat inspirera lilleman med Bu och Bä. Den här nostalgitrippen hos Lyran fick mig att längta till Astrid-åldern!

Berätta om tre böcker/serier/figurer/filmer ur Astrid Lindgrens värld som ni tycker extra mycket om.

Ronja Rövardotter: Jag fick boken i julklapp. ”Bea 1981” står det med mammas sirliga handstil på insidan av pärmen som var så grön och fin. Det var den första kapitelbok som jag fick som min egen, och den första jag läste själv. Det gav en fantastisk känsla av att vara stor. Jag fascinerades av Ronjas mod och envishet och kan inte vänta tills det är dags att plocka upp det gamla exemplaret från bokhyllan i källaren till lillemans samling böcker.

Innan jag läste själv kommer jag ihåg hur min dagmamma läste bilderboken om Nils Karlsson Pyssling om och om igen. Jag älskade den, speciellt bilden där Nils äter från en köttbulle som är lika stor som honom själv. Temat med hemliga vänner och alternativa världar som finns i så många av Astrids historier var väl inget jag förstod i någon djupare mening, men jag tyckte mycket om dem, speciellt Nils Karlsson och Allrakäraste syster.

Madickens värld tilltalade mig också, det var så annorlunda mot allt jag kände till som barn och introducerade många nyheter allt från redaktörpappan och fina hemmamamman till pigor, fattiga och rika, löss, alkoholism och att baka kringlor. Jag tycker mycket om både böckerna och filmerna med sina fina kläder och miljöer. Inte minst juletiden som är så härligt beskrivna i de flesta av Astrid Lindgrens berättelser.

Nollnoll i ropet

Det känns som att ”nollnoll” är det begrepp som används mest frekvent i den populärkulturella världen för tillfället. Nu hänger även P3 Populär på och gör 25-00 över svenska låtar. Flera i redaktionen har ju varit inblandade i Novells nollnollprojekt men i 25-00 får vi lyssnare i sann demokratisk anda vara med och rösta. Hurra! Då kan ju även jag som har listångest delta på ett hörn i alla fall. Jag följer både musiknedräkningen och några olika filmlistor och är stum av förundran eftersom jag själv aldrig skulle klara av att göra den sista rangordningen. All heder till de som lyckats genomföra dessa roliga projekt som ger både rolig läsning och många film- och skivtips. Nu är frågan när och var listan över 00-talets bästa böcker dyker upp?

Kulturfyran v. 46

Kulturfyran från Kulturbloggen:

1. Har du haft ryggskott någon gång?
   Nope. Men jag har kört sambon till akuten kl 3 en natt med ryggskott. Akutpersonal har så klart sett värre, men lite av en syn måste det ha varit där jag, 1.62, kommer insläpandes på en snyftande man på 1.82.
2. Vilken är den bästa konsert du någonsin varit på?
   David Gray, Annexet februari 2006. Tack vare totalupplevelsen med låtvalen, bandet, publiken och det bästa liveljud jag någonsin har upplevt på en konsert.
3. Vilken är årets bästa kulturhändelse för dig hittills?
   Spotify inviten. Nollnolltalets uppfinning nr 1?
4. Vilken är den bästa boken du läst i år?
   Cormac McCarthy ”Vägen” - annars har jag haft ett kasst bokår utan toppupplevelser, men med massa böcker som lämnat mig med känslan ”Jaha, var det inte mer än så här”.

Kategori I-landsproblem

I helgen yttrade jag orden ” Du har tagit alla svarta vingummin!” Inget jag är jättestolt över, men vid det här laget borde M veta att vår lösgodispåse är uppbyggd på ett väldigt rättvist sätt. Sura i konstiga färger är hans, chokladbitar mina, men resten har vi två eller tre var av och systemet måste funka! Att köpa var sin godispåse skulle vara lite som skilda sovrum. Kommentaren yttrades under säsong 3 av Arkiv X som fick bli den något fantasilösa farsdagspresenten eftersom lilleman och jag inte lyckades hitta den optimala termosmuggen någonstans (vilket skulle varit mycket mer fantasifullt…).

Under en lunchdiskussion här om dagen visade det sig att många har starka minnen och historier kring just sparade godisbitar som blivit uppätna, ofta av syskon. För mig var det den AKO-kola som jag tyckte var godast och mest sällsynt i påsen som storebror hänsynslöst roffade åt sig. Det är inte helt sunt att fortfarande känna känslan av beskvikelse och förlust 25 år senare, jag vet, men storebror är sedan länge förlåten. Jag är också säker på att M inte begår samma misstag två gånger i rad utan nu är ordentligt påmind om reglerna.

Från bok till film - del 2

Från Lyrans sida: Berätta om tre filmer där du även läst boken/böckerna. Vilken var bäst, boken eller filmen?
Som regel läser jag först boken och ser sedan filmen, jag vill inte gå miste om känslan att via läsning skapa miljöer och karaktärer och sedan leva med dessa i dagar eller veckor. Det är oslagbart. Att dessa sedan inte är samma i filmen är oftast helt OK, jag ser det som två separata upplevelser, men bok och film bör inte komma alltför tätt inpå varandra. De världar ur fantasy och serier som man med dagens teknik kan skildra lämpar sig speciellt bra att filmatiseras tycker jag (med några undantag). Min lista är var sitt exempel på sämre, bättre & lika bok och film:

1. Häxan och Lejonet älskade jag som barn och läste gång på gång. Den tecknade versionen som gjordes i början av 80-talet var också en favorit. Därför funkade inte filmatiseringen från 2005 lika bra för mig som t.ex. Harry Potter har gjort, kanske för att jag bara läst Rowling som vuxen. Aslan och co. är djupt rotade i mitt hjärta sedan 30 år tillbaka och dem gestaltar man inte hur som helst.
   
2. Det är omöjligt att inte nämna Sagan om Ringen. Jag läste aldrig böckerna i min ungdom utan plöjde dem innan filmerna kom. Det var ingen optimal läsupplevelse men jag är glad att jag läste dem och ska försöka läsa om dem någon gång utan press. Men jag älskar filmerna. Ser även fram emot filmatiseringen av The Hobbit om det nu blir av någon gång.
   
3. The notebook. En flygning till Sydamerika med tyskt flygbolag innebar en film dubbad till tyska med spansk text. Mina spanskakunskaper räcker inte längre än till ”No habla espanol”, men tack vare skoltyskan hängde jag med eftersom det var en så pass långsam film. Min reskompis gav upp och snarkade i sätet jämte där jag satt och mös över Atlanten. När jag kom hem köpte jag Nicholas Sparks bok för att få ytterligare en dimension, det är vad jag kan komma ihåg den enda gången jag medvetet köpt en bok efter att ha sett filmen. Det funkade det med.
   

Efter flygningen över Atlanten sträckläste jag för övrigt Patient 67 i en bergsby i Venezuela. Det var en fantastisk läsupplevelse av flera skäl och det är en bok jag ofta ger bort. Här längtar jag efter filmen Shutter Island med skräckblandad förtjusning. Förutsättningarna är fantastiska: Lehane, Scorsese, DiCaprio, Kingsley, Williams, Ruffalo, von Sydow! Jag blir nästan matt av förväntan.