I min hylla: E

På E finns det en hel det En och Ett titlar och några riktiga favoriter som dessa fyra:

En oväntad semester, en tidig och näst efter Vattenmelonen den bästa Marian Keyes om Rachel som inte vill erkänna sitt missbruk utan ser fram emot rehab som en glamorös spavistelse.

Expedition L, en absurd och oerhört rolig Loe om Erlend, hans bror och några kompisar som åker på expedition till Söderhavet för att bevisa sin tes att polynesien upptäcktes på skridskor. Rolig enligt mig i alla fall, min bror hatade boken.

Emma, Austens fina snart 200-åring om äktenskapsmäklerskan Ms Woodhouse. Med fult filmomslag, men ändå, Emma!

En drink före kriget är den första delen i en av mina favoritserier, Lehanes Boston-deckare om Patrick Kenzie och Angela Gennaro.

Tematrio - Grisiga gubbar

I veckans tematrio efterlyser Lyran böcker som befolkas av grisiga gubbar, dvs. de där griniga, egoistiska, otrevliga figurerna som råkar vara män.

1. En av de minst älskvärda karaktärerna jag stött på är Ignatius J. Reilly. Han är dryg, lat, oförskämd, snabb med att döma andra och är ständigt i strid med världen som pågår omkring honom. John Kennedy Tooles postumt utgivna prisvinnare Dumskallarnas sammansvärjning är mångas favoritbok, inklusive min sambos. En omläsning så här 15 år senare kan vara på sin plast för att se om jag i humorn kan hitta några förlåtande drag hos Ignatius som jag föraktat så länge.


2. Pierre Arthens i Muriel Barberys debutbok Smaken är en av världens mest framgångsrika matkritiker men varken någon helyllepappa, drömmake eller speciellt god granne. Att hysa starkare kärlek till smaker och minnen än människor gör honom både kall och osympatisk.


3. Marian Keyes En förtjusande man handlar om den populäre politikern Paddy de Corcy som har en förmåga att trollbinda kvinnor, men som kanske inte är så förtjusande som man först kan tro. Keyes brukar kunna fånga och skildra de mest allvarliga ämnen med finess och svart humor men den här blev en riktig besvikelse som enligt mig är Keyes sämsta.