Mad Men handlar om ad men på reklambyrån Sterling Cooper på trendiga Madison Avenue. Året är 1960 och vi följer reklamgeniet Don Draper, hans kollegor och kunder på Manhattan och familjen i någon av New Yorks förorter.Researcharbetet bakom manuset är verkligen omfattande och det är så oerhört snyggt gjort utan att bli för ytligt. Allt från scenografin, rekvisitan och kostymerna gör hela 60-tals tonen komplett, full med små detaljer. Snyggt och mycket bra, men det är inte utan att jag blir lite illamående. Jag mår illa av hur de röker och dricker konstant, av rasismen och segregationen och av kvinnosynen, både männens syn på kvinnor och kvinnornas egen självuppfattning i många lägen. Min kollega som satte boxen i mina händer växte själv upp i stan på 60-talet, hade rökande föräldrar som tog en cocktail innan middagen. Hon känner igen designen, modet och musiken och föll handlöst för serien. Jag som är uppväxt på norrbottniska landsbygden på 70-talet med föräldrar som varken rökte eller drack kan självklart inte identifiera mig på samma sätt, men jag uppskattar däremot Mad Men för hur välgjord och välspelad den är.
Det är en mångfaldigt nominerad och prisad dramaserie, framför allt har hela ensemblen vunnit pris som ett kollektiv flera gånger och det är befriande att serien inte har någon storstjärna i huvudrollen. De flesta är vanliga men välmeriterade skådespelare men visst unnar jag Jon Hamm någon vinst av alla nomineringar han fått som bästa manliga skådespelare för rollen som Don Draper. I morgon knackar jag på hos min kollega H och ber att få låna säsong 2 också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar