Nick och Norah - bok vs. film

Ibland gör jag misstaget att läsa en bok och sedan se filmatiseringen av densamma alldeles för tätt inpå, det blir sällan en positiv upplevelse, för filmen vill säga.

Jag hade länge tittat på det fina lila omslaget till Nick & Norahs oändliga låtlista och läst många goda vitsord om Rachel Cohns och David Levithans samarbete. På lite under 200 sidor får vi följa Nick och Norah som i vart annat kapitel skildrar sitt första möte och färden genom New Yorks klubbliv den där första natten. En oerhört charmig historia med massa spretiga tonårskänslor och härliga musikreferenser. Både M och jag hummade nöjt över denna lilla pärla.

Ungefär samtidigt som jag impulsköpte boken i kassan på ICA dök olyckligtvis filmen med samma namn upp från Lovefilm. Jag skriver olyckligtvis för det är självklart inte rättvist för en film att ses veckan efter att vi båda läst och gillat förlagan. Here's why:

Första kapitlet i boken, som berättas av Nick, avslutas med meningen:"Jag fattar att det här kommer att låta konstigt, men skulle du ha någonting emot att vara min flickvän de närmaste fem minuterna?" Och det är så Nick och Norah slumpmässiga möte sker. Två främlingar som visar sig ha mer gemensamt än de först anade.

Buh #1: Döm av vår förvåning då filmversionen gör precis tvärt om och låter Norah söka undsättning hos Nick. Jag förstår verkligen inte anledningen till den förändringen, utom att det kanske står skrivet i någon filmlag att flickor skall räddas. Michael Cera spelar som vanligt en fin, mjuk och lite velig tonårskille och karaktären hade definitivt tjänat på att behålla bokens version.

Buh #2: I boken är Norah normalt nojig över sitt utseende, men fullt komfortabel att gå omkring i sin stora flanellskjorta bland för övrigt uppklädda klubbkids. I filmen tar hon första chans att på kompisarnas uppmaning byta till push-up BH inför den fortsatta kvällen i New Yorks nattliv.

Det och några andra små detaljer gör mig besviken på en film med bra rollista och fantastisk musik. Men det är bara jag.

Hos Breakfast Bookclub hittar jag listan som LA times gjort över sevärda filmatiseringar och där får Nick & Norah representera 2008. I övrigt är det en fin-fin lista med både några nya bok- och filmtips för 2011.