Revolt

Jag ska inte orda mycket om Revolt, den tredje och avslutande delen i Suzanne Collins serie om Hungerspelen. Alla som har läst Hungerspelen och fortsatt med Fatta eld kommer självklart att läsa Revolt också. Det är omöjligt att inte vilja följa Katniss Everdeens fram- och motgångar i sin roll som Härmskrikan, som har ett betydligare vackrare namn på originalspråk, Mockingjay.

Att den svenska titeln blev Revolt kan man tycka olika om, men det rimmar i alla fall inte illa med innehållet då striden mellan regeringen och rebellerna är det som hela tiden står i fokus. Just den biten är dramatisk, grym och lite tung. Det nya, oväntade som Hungerspelen och till viss del Fatta eld stod för kan inte återskapas eftersom vi nu känner till den cynism som råder och den högt utvecklade tekniken, men Collins presenterar ändå några vändningar och välkomna intriger för att behålla mitt intresse genom striderna. Det finns aspekter där som jag önskar att hon gått in mer i detalj på än annat i boken, det är ett visst fokus som saknas, men hon hanterar ändå avslutningen av sin megasuccé med den äran. Som helhet, som fenomen och som serie älskar jag Hungerspelen.

Att jag lämnade Revolt åt sitt öde i två veckor under min semester var lite olyckligt. Boken tjänar precis som de tidigare delarna på den hetsiga "jag-måste-få-veta-vad-som-händer-läsningen" även om den inte innehåller lika mycket cliff-hanger spänning. Att serien ska bli film känns allra tydligast i denna avslutande bok. Jag ser tydligt bilderna av svävare, hologramkartor och mutanter framför mig och rollbesättningen för den produktionen skulle jag mer än gärna delta i!