Efter att ha avhandlat serier som the Wire, Dexter, Breaking Bad och Game of Thrones under våren var jag sugen på ett rymdepos. Jag blir det ibland. Enligt IMDb är Battlestar Galactica en av de bättre med ett tittarbetyg på 8.8/10.
Sagt och gjort, i maj avlägger vi vårt första besök på Battlestar Galactica, det gamla stridsskeppet som är redo för pensionering när cylonernas andra attack mot människorna inträffar, 40 år efter att en bräcklig vapenvila slutits efter ett första förödande krig. Av hela mänskligheten överlever ca 50,000 och de kolonier de bebodde totalförstörs i en samordnad kärnvapenattack.
De är nu strandsatta i rymden, på flykt och på jakt efter ett nytt hem som enligt urgamla profetior kanske finns på andra sidan Vintergatan - Jorden. Dit sätter mänskligheten sitt hopp, men vägen är lång, farorna många och svårigheterna med att skapa ett nytt fungerande samhälle i en rymdskeppsflotta större än någon kunnat föreställa sig. Militärens beskydd och starka ställning är inte alltid självklart. Det underlättar inte heller att cylonerna som människan hittills bara känt till som robotmaskiner av metall, precis som vi skapade dem, nu har utvecklats och inte bara ser ut som oss, kanske känner och tänker de även som oss?
Om det här låter som rena galenskapen ska du självklart inte se Battlestar Galactica. Men gillar du sci/fi är du redan såld, troligen har du redan sett serien, för vad finns inte att gilla?
I 73 avsnitt på 4 säsonger får du ett rymdäventyr GALORE med karaktärer som utvecklas, moraliska dilemman, religiösa myter och absurda militära regler. Du får också många tillfällen att känna, för och emot dina favoriter för det finns inte en karaktär som jag inte hatar vid ett eller annat tillfälle. Inget är vad det verkar på Galactica.
Visst, av 73 avsnitt finns det några lågvattensmärken, några utfyllnadsavsnitt och en och annan onödig twist. De allra första avsnitten har lite av b-filmkaraktär över sig, men håll ut! Jag förlåter nämligen tillfälliga svackor i manus då de flesta vändningar och intriger fyller sin funktion. Trådar fullföljs, säckar knyts ihop och serien har ett riktigt slut vilket gör att helheten blir ett precis så bra rymdepos som jag efterfrågade. Jag är mycket glad att vi lagt galet många vår- och sommarkvällar ombord på Battlestar Galactica. So say we all.....
Å, jag och maken hade också ett sådant race för något år sen. Jag tyckte stora delar av näst sista säsongen var förfärlig på många sätt (men där fanns förstås ljuspunkter också) men i övrigt var det smått fantastiskt rakt igenom.
SvaraRaderaJa, jag läste din sammanfattning och kan förstå invändningarna även om jag inte störde mig fullt så mycket på s.3! Är förvånad över att det som till en början bara verkade utspela sig på ett enda skepp blev så fångande och bra. :)
RaderaJag älskar BSG, en av mina favoritserier! (Även om jag tyckte att den sjönk rejält mot slutet.)
SvaraRaderaDen seglade definitivt upp i topp 10, men jag tyckte tvärtom att slutet lyfte lite jämfört med s.3!
SvaraRadera