Pepp x 2

Nästa bekännelse: Hej, jag är 36 år gammal och ser fram emot morgondagens Harry Potter visning LÖJLIGT mycket. Jag är hur peppad som helst och går som vanligt med sambon M och bästa S. Mottagandet är övervägande varmt för denna åttonde del vilket lovar gott. Sedan har man rätt att tycka annorlunda, men vad GPs Mats Johnson vill med sin fundering över Rupert Grints eventuella fortsatta karriär förstår jag faktiskt inte:

"Rupert Grint, som krasst uttryckt inte är någon större skådespelartalang, har redan börjat älta om den tomhet som infann sig när den allra sista scenen var inspelad. Om tio år sitter kanske en bortglömd Grint på puben och försöker få folk att minnas att det var han som en gång i tiden spelade Ron Weasley i Harry Potter-filmerna."

Jag håller kanske med i sak, men efter +10 år med Harry Potter, varför skulle han inte känna tomhet? Kanske vill han bli bortglömd, kanske vill han spela in B-filmer eller kanske hittar han en annan plats att spendera sina miljoner på. Jag känner mig som en arg Graffitireporter men det här var nog den sämsta avslutningen på en recension jag någonsin läst.

Anyway, själv tror jag inte att det går att misslyckas med slutet på denna decennielånga filmsvit. Jag ska njuta varenda sekund. Jag får bara bortse från den vidriga epilogen som tydligen finns i filmen såväl som boken...

En månad senare promenerar jag till Slottskogen för fin-fina festivalen Way out West. Biljetterna är så gott som slutsålda och en massa nya akter är bekräftade. Det blir förhoppningsvis precis som förra året en minnesvärd del av mitt semesterfirande.