- En av de minst älskvärda karaktärerna jag stött på är Ignatius J. Reilly. Han är dryg, lat, oförskämd, snabb med att döma andra och är ständigt i strid med världen som pågår omkring honom. John Kennedy Tooles postumt utgivna prisvinnare Dumskallarnas sammansvärjning är mångas favoritbok, inklusive min sambos. En omläsning så här 15 år senare kan vara på sin plast för att se om jag i humorn kan hitta några förlåtande drag hos Ignatius som jag föraktat så länge.
- Pierre Arthens i Muriel Barberys debutbok Smaken är en av världens mest framgångsrika matkritiker men varken någon helyllepappa, drömmake eller speciellt god granne. Att hysa starkare kärlek till smaker och minnen än människor gör honom både kall och osympatisk.
- Marian Keyes En förtjusande man handlar om den populäre politikern Paddy de Corcy som har en förmåga att trollbinda kvinnor, men som kanske inte är så förtjusande som man först kan tro. Keyes brukar kunna fånga och skildra de mest allvarliga ämnen med finess och svart humor men den här blev en riktig besvikelse som enligt mig är Keyes sämsta.
onsdag 23 mars 2011
Tematrio - Grisiga gubbar
I veckans tematrio efterlyser Lyran böcker som befolkas av grisiga gubbar, dvs. de där griniga, egoistiska, otrevliga figurerna som råkar vara män.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Håller verkligen med om Arthens!
SvaraRadera