V som i...

Dags för bokstaven V och lite nytt att klura på hos Lilla O:

Väder är centralt i april. Vissa dagar har vi fått pröva på alla årstider under samma dag. Har du läst någon bok där vädret har stor betydelse?
I Cormac McCarthys Vägen vandrar en man och hans son genom ett öde, mörkt och kallt landskap på väg mot kusten. Målet varje dag är att komma så långt som möjligt och att finna skydd mot regn och kyla. Trots att färgerna går i svart och grått är språket oerhört målande.

Förra veckan firades Världsbokdagen. Lite sent vill jag att du uppmärksammar den genom att berätta om en eller flera böcker inom den spretiga genren ”världslitteratur”.
En av de få moderna nobelpristagare jag läst är J.M Coetzee. Den delvis självbiografiska Pojkår är korta skildringar av Johns uppväxt på 40- och 50-talen i en vit medelklassfamilj i det segrerade Sydafrika.

I Himmel och helvete av Jón Kalman Stefánsson spelar havet en huvudroll. Har du läst någon annan bok som utspelar sig i eller vid något av världshaven?
Resan i Alla sa vi skulle dö startar runt mitt sommarparadis i Bottenviken och forsätter ut för att nå nästan samtliga världshav. Danjel (ja, han stavar det så) Henriksson och två kompisar ger sig ut på ett äventyr i en enligt många alltför liten och dåligt utrustad båt med Medelhavet som mål, men seglar vidare och tar sig till Söderhavet and beyond!

Vänskap är viktigt. Det är också ett vanligt tema i böcker. Vilken bok har du läst som berättar om en speciell vänskap?
Jag älskar historier med stark vänskap, gärna lite udda kombinationer som i Tillsammans är man mindre ensam eller Dårskaper i Brooklyn där karaktärerna lite slumpmässigt och något motvilligt finner varandra.

Jag kapitulerar

Jag som var student på 90-talet tillhör Vännergenerationen. Fikaträffar med vänner framför Vänner, då när nya säsongen gick 1 gång i veckan, höll i sig länge. Alltså har jag varit lite skeptisk till ännu en serie som handlar om ett gäng kompisar i New York, men även om parallellerna är många kan jag bara kapitulera och säga: Awesome! Vi har nämligen hamnat i ”How I met your mother” koma. Första säsongen till lockpriset 99:- och vi var fast. Avsnitt på 20 minuter är så perfekt, problemet är att det lätt blir två eller tre till per kväll.

Undrar om manusförfattarna kunde drömma om 5 säsonger när de kläckte idén om den bakvända berättelsen om hur Ted träffade sina barns mor. Vi har ännu många avsnitt kvar att följa kärlekstörstande Ted, självständige Robin, vackra Lily, sköne Marshall och odräglige, älskade Barney.

Jag har varit sjuk i några dagar (magproblem och ischias är ingen bra kombination) och har då påbörjat första säsongen av "Buffy the vampire slayer", även den med Alyson Hannigan som för övrigt gjorde ett gästspel i en annan favoritserie, Veronica Mars. Att hon också var med i American Pie ska jag försöka glömma.

TV överdos alltså, men i morgon är det torsdag och tv-fri dag!

Från Ystad till Haparanda?

Bokbytardag Från Ystad till Haparanda är en underbar idé som jag inte vill missa. Vi ses på Järntorget den 20 maj! Jag får börja förbereda lilleman, vars mest använda ord för tillfället är "min", på vad begreppet byta innebär så kanske han också vill delta.

Bloggen på Stora Bokbytardagen är också kul, där lär jag mig bland annat att Jan Guillou gärna vill byta till sig Blonde. Otippat! Mitt exemplar hägrar fortfarande i bokhyllan, så det får han inte. Nästa år kanske.

Sorgesång

Sorgesång av Siri Hustvedt kretsar kring Erik Davidsen. Erik är psykoanalytiker i New York men härstammar från Minnesota dit hans föräldrar immigrerade från Norge, inte helt olikt Hustvedt själv alltså. Boken börjar med att Erik och hans syster Inga hittar ett mystiskt brev när de rensar bland sin avlidne pappas saker. Brevet och jakten på den far Erik aldrig riktigt nådde fram till blir en av trådarna i berättelsen. Samtidigt är Inga nybliven änka till en berömd författare, även han med historier i det förflutna som gör sig påminda efter hans död. Den tredje intrigen finns kring Eriks nya hyresgäst och kärleksintresse Miranda samt de foton med bortskurna ögon som Erik finner på deras gemensamma trappa.

Invecklat? Absolut inte, det som slår mig är hur lättläst, utan att vara ytligt eller enkel, som Sorgesång är. Jag känner för och med karaktärerna och njuter av bifigurer av högsta klass.

Jag skulle mer än gärna vara en fluga på väggen för att iaktta Siri Hustvedts skrivprocess. Var kommer hennes historier, nästan skrönor, ifrån? En annan sak jag är nyfiken på som jag nu måste leta igenom nätet för att se om hon har kommenterat är valet att använda ett manligt berättar-jag, precis som i Vad jag älskade. Det stör mig inte, men jag tänker mycket på det. Hur som helst, Hustvedt är en av mina nya favoriter och jag kommer återvända till henne igen och igen.

Underbart och underhållande

Bokfrågornas ABC hos Lilla O närmar sig oundvikligen slutet, denna vecka med något lättare frågor på U:

1. Vilken ungdomsbok skulle du rekommendera till vuxna läsare?
Det har tjatats en hel del om Suzanne Collins Hungersepelen och Fatta eld, men de är ju så bra! Jag satte dem i händerna på både sambon och bästa kompisen som båda håller med.

2. Finns det några böcker som du undviker?
Jag har inte och tänker inte läsa Camilla Läckberg. Jag kan inte riktigt motivera varför, det är en magkänsla. Jag undviker generellt svenska deckare, men har blivit lite nyfiken på Hammarbyserien så ska jag bryta mitt mönster får det bli med Gerhardsen.

3. Berätta om en riktigt underhållande bok!
Underhållning är själva essensen med läsning och böcker. Blir jag inte underhållen på ett eller annat sätt lägger jag den ifrån mig. Se fråga 1, läser just nu, Tema långtbortistan etc. etc.

4. Och slutligen vill jag att du tipsar om en bok som är alldeles underbar!
Jag är svag för omslag och kan köpa böcker bara för att de ser underbara ut. Extra underbart blir det om innehållet också motsvarar utsidan.

Långtbortistan

Veckans tema hos Lyran tar oss långt, långt härifrån, vilket böcker ofta gör. Berätta om tre romaner som utspelar sig på (för oss) lite ovanliga, "exotiska" platser.


I Everything is illuminated av Jonathan Safran Foer reser karaktären med samma namn runt i Ukraina på jakt efter pusselbitar ur sin morfars förflutna. På väg mot byn Trachimbrod guidas han på bruten engelska av Alex, hans halvblinde farfar och hunden Sammy Davis Jr. Jr. Denna roadtrip i öststatsmiljö berättar flera historier och är både fin och rolig.

Precis som Foer använder Erlend Loe sig själv som huvudperson i underbara Expedition L. 7 kamrater, inspirerade av Heyerdahls resor, drar till söderhavsön Managua för att finna bevis för Erlends teori om att att Polynesien upptäcktes via skridskor. Med autentiska namn och foton i boken blir det en fullkomligt absurd historia.

Binu och den stora muren är Su Tongs bidrag till Mytserien. Binus make förs bort för att arbeta på den stora muren och Binu beger sig på en vandring tvärs över Kina fast besluten att finna honom. På vägen utsätts hon för många, svåra prövningar och i ett land där det är förbjudet att gråta får hennes ärliga tårar oanade konsekvenser. Detta är inte min favorit i serien, det är många snåriga avstickare innan historien når sitt slut, men den tar mig i alla fall på en resa jag inte ofta gör.

Läsvanor

Helena på Fiktiviteter undrar hur vi läser egentligen och jag kommer att tänka på hur olika läsperioder jag har haft. Som barn och tonåring läste jag mycket. Under högskoletiden blev jag något av en periodare då jag under terminerna knappt rörde en skönlitterär bok utom om de ingick i kurserna. Sedan flyttade jag ihop med M som var storläsare och som DINKs* läste vi massor. Även under mammaledigheten fanns det många stunder över för läsning, men nu med heltidsjobb och en 2-åring, not so much. Jag har förlikat mig med att bokslukardagarna har tagit en liten paus. Var sak har sin tid.

Är ni toalettläsare eller mer av mysfåtöljstypen?
Jag avundas alla, framför allt M, som kan låsa in sig med en bok. Det funkar absolut inte för mig. Soffan är bäst, sängen också skön men där är ju risken att bli lite sömning allt för stor. Under årets tjänsteresor har jag återupptäckt flygplan och flygplatser som en optimal fristad för läsning. Underbart!

För ni läsdagbok? Är ni avslappnade eller tävlingsinriktade?
Jag har börjat göra en slags förteckning med betyg på det jag läser, men det jag framför allt noterar, på post-its, i draftade mail och små anteckningar överallt är boktips. Ett tag hade jag en särskild bok för det. Jag är en relativt långsam läsare och låter mig inte stressas av "måsten" så tävlingsinriktad skulle jag inte kalla mig.

Blir det för mycket för er ibland?
Nej, det kan det nog inte bli. Visst, att läsa högen växer, alla boktips jag samlar på mig kan kännas lite stressande och vi köper på oss mycket, men jag älskar att ha ett urval för jag vet aldrig vad jag känner för att läsa härnäst.

* Double Income No Kids

Ni kan kalla oss Elvis och Hedvig

I samma sekund som jag skickade mailet med dagens Elvis bifogad till M, printade han ut samma strip för att sätta upp på kylskåpet hemma. Båda skrattade igenkännande, den ene ett skrockande ”precis så är det”, den andre lite mer generat. Man måste älska Tony och Maria Cronstam för deras diskbänksrealism.

Saker på T

Lilleman och jag har mysonsdag och i strålande vårväder är vi ute nästan hela dagen. Men en paus för middagsvila blir det så då passar jag på att göra del 20 av Bokfrågornas ABC hos Lilla O, dags för saker på T:

1. Berätta om en bok som handlar om turism!
13 resor värre - Svenska författare på villovägar är en samling reseskildringar av, just det, 13 svenska författare ur olika generationer, till exempel Marianne Ahrne, Barbara Voors och Camilla Floyd. Gemensamt är att de alla har färdats mycket samt har förmågan att skildra de mest speciella upplevelserna för andra. Bra kombination för oss som både gillar att resa och läsa!

2. Har du någon favoritbok som blivit tv-serie?
Det här tror jag minsann vi svarat på under bokstaven D. Uppdaterat sedan dess är att jag nu läst några Charlaine Harris vilket jag kommer att fortsätta med i väntan på säsong tre av True Blood. Jag har även avverkat miniserien Generation Kill som bygger på Evan Wrights bok med samma namn och den var riktigt bra.

3. Vilken är din favorittitel?
Det beror nog på vad boken handlar om, titlar kan vara både för långsökta eller för klichéartade och tråkiga à la Grisham eller Läckberg. Ffordes The Eyre affair är en klockren titel både språkmässigt och innehållsmässigt.

4. Berätta om en bok där tillfälligheter spelar stor roll.
Jerzy Kosinskis Being there var en av böckerna på litteraturkursen när jag pluggade engelska för många år sedan. Att analysera böcker var egentligen inget favoritämne men då och då kom vår lite torre brittiske lektor med guldkorn som Kosinski. Den otroliga historien om Chance the Gardener som går från okänd enstöring till mediernas och världspolitikernas gunstling genom missförstånd och slumpmässiga händelser är mycket rolig och tänkvärd.

Mer och mindre kultur

På Kulturbloggen hittar jag Rosemari Södergrens superfemma, ursprungligen från Aftonbladet med de fem bästa låtarna just nu. Bra musik alltihop, men mina fem radiofavoriter för tillfället är:

Marina and the Diamonds - Hollywood
Donkeyboy - Sometimes
Staygold - Backseat
Oscar Linnros - Ack, Sundbyberg
Johnossi - What's the point

På samma sida finns även en ny Kulturfyra, i veckan med lite mer långsökt koppling till just kultur.

1. Hur mycket frukt äter du varje dag?
   I genomsnitt en banan. Jag är allergisk mot de flesta frukter med kärnor i så de mest tillgängliga frukterna går tyvärr bort.
2. Vilken är din favoritfrukt?
   Ananas.
3. Hur mycket kött äter du?
   Våra middagar består nog av 60% kött/korv/kyckling, 30% fisk och 10% vegetariskt.
4. Hur mycket promenerar du dagligen?
   Från huset till bilen, från parkeringen till kontorsstolen, några turer till kaffemaskinen...alltså alldeles för lite. Men jag är på g med träning. Målet är -4 kg till Floridaresan i Oktober men framför allt så att favoritbyxorna passar igen.

Tema - Sex

Inget för den pryde i veckan hos Lyran där temat är något som verkar vara svårt att inkludera på ett naturligt sätt i böcker. Berätta om tre böcker som innehåller minnesvärda sexskildringar.

Mitt första minne av något erotiskt i böcker var i Max Lundgrens Benny Boxaren. Både att Benny tjuvkikar på faster Tea och Salminen samt Benny och Inez första trevande försök till sex.

Siri Hustvedts beskrivningar av sex är väldigt mänskliga och normala. Men både i Sorgesång och Vad jag älskade hajjar jag till då det redan efter ett par sidor dyker upp ett samlag eller lite onani, undrar hur det passar in, men eftersom Hustvedts böcker är just berättelser ur livet så varför inte? Det handlar om vuxna människor och sex är en del av deras liv vare sig hon beskriver ett äktenskap, tillfälliga förhållanden eller längtan efter sex.

Även Norweigan Wood av Haruki Murakami där Toru ser tillbaka på sin kärlek till tre olika kvinnor under sin studietid är minnesvärd eftersom jag hade en föreställning om att Japan på 60-talet skulle varit mindre frigjort än andra delar av världen och blev förvånad över både sexskildringarna och Murakamis vackra stil.

Helgens filmskörd

En påsk hemma för en gångs skull blev ändå full av aktiviteter som publik på syskonbarnens innebandyturnering, utevaro i soligt väder, städning av källaren och så klart god mat. När vi och våra nattgäster äntligen sjönk ner i soffan var de filmer vi avverkade anpassade för åldersspannet 13 - 40 år.

He's just not that into you. Allt sedan killen i sandlådan puttar omkull Gigi och säger att hon luktar hundbajs och mamma förklarar att det är för att han gillar henne har Gigi svårt att förstå och tyda killars signaler. Och inte blir det lättare med åren. Runt Gigi finns det väninnor, kollegor och bekantas bekanta vars historier om relationer och kommunikationssvårigheter vävs ihop i en traditionell rom-com. Jag gillar generellt sekvenshistorier och även den här berättartekniken funkar. Vem handlar det om? undrar 13-åringen efter en halvtimme då den 6:e karaktären introducerats. Förvirrat i hans värld, positivt i min. Filmen rör däremot inte upp några större känslor åt varken det ena eller andra hållet. Den är "trevlig". 2+


Om jag blev positiv överraskad av Twilight var det tvärtom med efterföljaren New Moon. Bella repar sig sakta efter vampyrattacken och är lycklig och intensivt förälskad i Edward. Men efter ytterligare en incident där Bella hamnar i fara lämnar Edward och familjen Cullen staden Fork och Bella sjunker ner i en apatisk och depressiv tillvaro. Tillsammans med kompisen Jacob, numera biffig hunk, hittar hon om inte livsglädjen så lite ljus i mörkret. Samtidigt spökar Edward i hennes medvetande vilket fortsätter försätta henne i farliga situationer.

Nu har jag inte läst böckerna som många tycker mycket om, men filmen New Moon blev mest pannkaka. Det är splittrat och otydligt och känns ofta som ett hastverk. Många scener som skulle kunna göras riktigt passionerade och starka blir tråkiga, mycket p.g.a Kristen Stewarts uttryckslöshet. Passionen mellan Bella och Edward når inte ut så jag varken förstår eller tror på hennes besatthet av att bli omvänd själv. Nej, jag hade alldeles för höga förväntningar och blev riktigt besviken. Även om jag inte är huvudmålgruppen skulle den här filmen ha kunnat göras mycket bättre. 2-


Marvel Comics seriebokshjältar har porträtterats framgångrikt i filmtrilogin X-men, X2 och The last stand. Rolig och bra sci-fi action enligt mig. Här får en av huvudkaraktärerna, Wolverine, sin egen prequel. Vi får följa James Logan från barndomen för 200 år sedan då hans mutation utvecklades, se hur han tvingas fly med sin storebror, även han oskadlig mutant till ett liv som soldat genom seklen tills dess att överste Stryker rekryterar bröderna till en insatsstyrka med mutanter, samt de val och svek som sedan formar Wolverine. Filmen är lite av ett måste för mig som gillar X-men och även om det aldrig blir samma som originalen så ger den intressant bakgrundsinformation i ordentlig actionförpackning. Att det sedan planeras en Wolverine 2 är inget jag hoppar högt över utan tycker nog att det räcker nu. Våga sluta i tid någon gång kära filmbolag. 3-