V som i...

Dags för bokstaven V och lite nytt att klura på hos Lilla O:

Väder är centralt i april. Vissa dagar har vi fått pröva på alla årstider under samma dag. Har du läst någon bok där vädret har stor betydelse?
I Cormac McCarthys Vägen vandrar en man och hans son genom ett öde, mörkt och kallt landskap på väg mot kusten. Målet varje dag är att komma så långt som möjligt och att finna skydd mot regn och kyla. Trots att färgerna går i svart och grått är språket oerhört målande.

Förra veckan firades Världsbokdagen. Lite sent vill jag att du uppmärksammar den genom att berätta om en eller flera böcker inom den spretiga genren ”världslitteratur”.
En av de få moderna nobelpristagare jag läst är J.M Coetzee. Den delvis självbiografiska Pojkår är korta skildringar av Johns uppväxt på 40- och 50-talen i en vit medelklassfamilj i det segrerade Sydafrika.

I Himmel och helvete av Jón Kalman Stefánsson spelar havet en huvudroll. Har du läst någon annan bok som utspelar sig i eller vid något av världshaven?
Resan i Alla sa vi skulle dö startar runt mitt sommarparadis i Bottenviken och forsätter ut för att nå nästan samtliga världshav. Danjel (ja, han stavar det så) Henriksson och två kompisar ger sig ut på ett äventyr i en enligt många alltför liten och dåligt utrustad båt med Medelhavet som mål, men seglar vidare och tar sig till Söderhavet and beyond!

Vänskap är viktigt. Det är också ett vanligt tema i böcker. Vilken bok har du läst som berättar om en speciell vänskap?
Jag älskar historier med stark vänskap, gärna lite udda kombinationer som i Tillsammans är man mindre ensam eller Dårskaper i Brooklyn där karaktärerna lite slumpmässigt och något motvilligt finner varandra.

Jag kapitulerar

Jag som var student på 90-talet tillhör Vännergenerationen. Fikaträffar med vänner framför Vänner, då när nya säsongen gick 1 gång i veckan, höll i sig länge. Alltså har jag varit lite skeptisk till ännu en serie som handlar om ett gäng kompisar i New York, men även om parallellerna är många kan jag bara kapitulera och säga: Awesome! Vi har nämligen hamnat i ”How I met your mother” koma. Första säsongen till lockpriset 99:- och vi var fast. Avsnitt på 20 minuter är så perfekt, problemet är att det lätt blir två eller tre till per kväll.

Undrar om manusförfattarna kunde drömma om 5 säsonger när de kläckte idén om den bakvända berättelsen om hur Ted träffade sina barns mor. Vi har ännu många avsnitt kvar att följa kärlekstörstande Ted, självständige Robin, vackra Lily, sköne Marshall och odräglige, älskade Barney.

Jag har varit sjuk i några dagar (magproblem och ischias är ingen bra kombination) och har då påbörjat första säsongen av "Buffy the vampire slayer", även den med Alyson Hannigan som för övrigt gjorde ett gästspel i en annan favoritserie, Veronica Mars. Att hon också var med i American Pie ska jag försöka glömma.

TV överdos alltså, men i morgon är det torsdag och tv-fri dag!

Från Ystad till Haparanda?

Bokbytardag Från Ystad till Haparanda är en underbar idé som jag inte vill missa. Vi ses på Järntorget den 20 maj! Jag får börja förbereda lilleman, vars mest använda ord för tillfället är "min", på vad begreppet byta innebär så kanske han också vill delta.

Bloggen på Stora Bokbytardagen är också kul, där lär jag mig bland annat att Jan Guillou gärna vill byta till sig Blonde. Otippat! Mitt exemplar hägrar fortfarande i bokhyllan, så det får han inte. Nästa år kanske.

Sorgesång

Sorgesång av Siri Hustvedt kretsar kring Erik Davidsen. Erik är psykoanalytiker i New York men härstammar från Minnesota dit hans föräldrar immigrerade från Norge, inte helt olikt Hustvedt själv alltså. Boken börjar med att Erik och hans syster Inga hittar ett mystiskt brev när de rensar bland sin avlidne pappas saker. Brevet och jakten på den far Erik aldrig riktigt nådde fram till blir en av trådarna i berättelsen. Samtidigt är Inga nybliven änka till en berömd författare, även han med historier i det förflutna som gör sig påminda efter hans död. Den tredje intrigen finns kring Eriks nya hyresgäst och kärleksintresse Miranda samt de foton med bortskurna ögon som Erik finner på deras gemensamma trappa.

Invecklat? Absolut inte, det som slår mig är hur lättläst, utan att vara ytligt eller enkel, som Sorgesång är. Jag känner för och med karaktärerna och njuter av bifigurer av högsta klass.

Jag skulle mer än gärna vara en fluga på väggen för att iaktta Siri Hustvedts skrivprocess. Var kommer hennes historier, nästan skrönor, ifrån? En annan sak jag är nyfiken på som jag nu måste leta igenom nätet för att se om hon har kommenterat är valet att använda ett manligt berättar-jag, precis som i Vad jag älskade. Det stör mig inte, men jag tänker mycket på det. Hur som helst, Hustvedt är en av mina nya favoriter och jag kommer återvända till henne igen och igen.

Underbart och underhållande

Bokfrågornas ABC hos Lilla O närmar sig oundvikligen slutet, denna vecka med något lättare frågor på U:

1. Vilken ungdomsbok skulle du rekommendera till vuxna läsare?
Det har tjatats en hel del om Suzanne Collins Hungersepelen och Fatta eld, men de är ju så bra! Jag satte dem i händerna på både sambon och bästa kompisen som båda håller med.

2. Finns det några böcker som du undviker?
Jag har inte och tänker inte läsa Camilla Läckberg. Jag kan inte riktigt motivera varför, det är en magkänsla. Jag undviker generellt svenska deckare, men har blivit lite nyfiken på Hammarbyserien så ska jag bryta mitt mönster får det bli med Gerhardsen.

3. Berätta om en riktigt underhållande bok!
Underhållning är själva essensen med läsning och böcker. Blir jag inte underhållen på ett eller annat sätt lägger jag den ifrån mig. Se fråga 1, läser just nu, Tema långtbortistan etc. etc.

4. Och slutligen vill jag att du tipsar om en bok som är alldeles underbar!
Jag är svag för omslag och kan köpa böcker bara för att de ser underbara ut. Extra underbart blir det om innehållet också motsvarar utsidan.

Långtbortistan

Veckans tema hos Lyran tar oss långt, långt härifrån, vilket böcker ofta gör. Berätta om tre romaner som utspelar sig på (för oss) lite ovanliga, "exotiska" platser.


I Everything is illuminated av Jonathan Safran Foer reser karaktären med samma namn runt i Ukraina på jakt efter pusselbitar ur sin morfars förflutna. På väg mot byn Trachimbrod guidas han på bruten engelska av Alex, hans halvblinde farfar och hunden Sammy Davis Jr. Jr. Denna roadtrip i öststatsmiljö berättar flera historier och är både fin och rolig.

Precis som Foer använder Erlend Loe sig själv som huvudperson i underbara Expedition L. 7 kamrater, inspirerade av Heyerdahls resor, drar till söderhavsön Managua för att finna bevis för Erlends teori om att att Polynesien upptäcktes via skridskor. Med autentiska namn och foton i boken blir det en fullkomligt absurd historia.

Binu och den stora muren är Su Tongs bidrag till Mytserien. Binus make förs bort för att arbeta på den stora muren och Binu beger sig på en vandring tvärs över Kina fast besluten att finna honom. På vägen utsätts hon för många, svåra prövningar och i ett land där det är förbjudet att gråta får hennes ärliga tårar oanade konsekvenser. Detta är inte min favorit i serien, det är många snåriga avstickare innan historien når sitt slut, men den tar mig i alla fall på en resa jag inte ofta gör.

Läsvanor

Helena på Fiktiviteter undrar hur vi läser egentligen och jag kommer att tänka på hur olika läsperioder jag har haft. Som barn och tonåring läste jag mycket. Under högskoletiden blev jag något av en periodare då jag under terminerna knappt rörde en skönlitterär bok utom om de ingick i kurserna. Sedan flyttade jag ihop med M som var storläsare och som DINKs* läste vi massor. Även under mammaledigheten fanns det många stunder över för läsning, men nu med heltidsjobb och en 2-åring, not so much. Jag har förlikat mig med att bokslukardagarna har tagit en liten paus. Var sak har sin tid.

Är ni toalettläsare eller mer av mysfåtöljstypen?
Jag avundas alla, framför allt M, som kan låsa in sig med en bok. Det funkar absolut inte för mig. Soffan är bäst, sängen också skön men där är ju risken att bli lite sömning allt för stor. Under årets tjänsteresor har jag återupptäckt flygplan och flygplatser som en optimal fristad för läsning. Underbart!

För ni läsdagbok? Är ni avslappnade eller tävlingsinriktade?
Jag har börjat göra en slags förteckning med betyg på det jag läser, men det jag framför allt noterar, på post-its, i draftade mail och små anteckningar överallt är boktips. Ett tag hade jag en särskild bok för det. Jag är en relativt långsam läsare och låter mig inte stressas av "måsten" så tävlingsinriktad skulle jag inte kalla mig.

Blir det för mycket för er ibland?
Nej, det kan det nog inte bli. Visst, att läsa högen växer, alla boktips jag samlar på mig kan kännas lite stressande och vi köper på oss mycket, men jag älskar att ha ett urval för jag vet aldrig vad jag känner för att läsa härnäst.

* Double Income No Kids