Långtbortistan

Veckans tema hos Lyran tar oss långt, långt härifrån, vilket böcker ofta gör. Berätta om tre romaner som utspelar sig på (för oss) lite ovanliga, "exotiska" platser.


I Everything is illuminated av Jonathan Safran Foer reser karaktären med samma namn runt i Ukraina på jakt efter pusselbitar ur sin morfars förflutna. På väg mot byn Trachimbrod guidas han på bruten engelska av Alex, hans halvblinde farfar och hunden Sammy Davis Jr. Jr. Denna roadtrip i öststatsmiljö berättar flera historier och är både fin och rolig.

Precis som Foer använder Erlend Loe sig själv som huvudperson i underbara Expedition L. 7 kamrater, inspirerade av Heyerdahls resor, drar till söderhavsön Managua för att finna bevis för Erlends teori om att att Polynesien upptäcktes via skridskor. Med autentiska namn och foton i boken blir det en fullkomligt absurd historia.

Binu och den stora muren är Su Tongs bidrag till Mytserien. Binus make förs bort för att arbeta på den stora muren och Binu beger sig på en vandring tvärs över Kina fast besluten att finna honom. På vägen utsätts hon för många, svåra prövningar och i ett land där det är förbjudet att gråta får hennes ärliga tårar oanade konsekvenser. Detta är inte min favorit i serien, det är många snåriga avstickare innan historien når sitt slut, men den tar mig i alla fall på en resa jag inte ofta gör.

Läsvanor

Helena på Fiktiviteter undrar hur vi läser egentligen och jag kommer att tänka på hur olika läsperioder jag har haft. Som barn och tonåring läste jag mycket. Under högskoletiden blev jag något av en periodare då jag under terminerna knappt rörde en skönlitterär bok utom om de ingick i kurserna. Sedan flyttade jag ihop med M som var storläsare och som DINKs* läste vi massor. Även under mammaledigheten fanns det många stunder över för läsning, men nu med heltidsjobb och en 2-åring, not so much. Jag har förlikat mig med att bokslukardagarna har tagit en liten paus. Var sak har sin tid.

Är ni toalettläsare eller mer av mysfåtöljstypen?
Jag avundas alla, framför allt M, som kan låsa in sig med en bok. Det funkar absolut inte för mig. Soffan är bäst, sängen också skön men där är ju risken att bli lite sömning allt för stor. Under årets tjänsteresor har jag återupptäckt flygplan och flygplatser som en optimal fristad för läsning. Underbart!

För ni läsdagbok? Är ni avslappnade eller tävlingsinriktade?
Jag har börjat göra en slags förteckning med betyg på det jag läser, men det jag framför allt noterar, på post-its, i draftade mail och små anteckningar överallt är boktips. Ett tag hade jag en särskild bok för det. Jag är en relativt långsam läsare och låter mig inte stressas av "måsten" så tävlingsinriktad skulle jag inte kalla mig.

Blir det för mycket för er ibland?
Nej, det kan det nog inte bli. Visst, att läsa högen växer, alla boktips jag samlar på mig kan kännas lite stressande och vi köper på oss mycket, men jag älskar att ha ett urval för jag vet aldrig vad jag känner för att läsa härnäst.

* Double Income No Kids

Ni kan kalla oss Elvis och Hedvig

I samma sekund som jag skickade mailet med dagens Elvis bifogad till M, printade han ut samma strip för att sätta upp på kylskåpet hemma. Båda skrattade igenkännande, den ene ett skrockande ”precis så är det”, den andre lite mer generat. Man måste älska Tony och Maria Cronstam för deras diskbänksrealism.

Saker på T

Lilleman och jag har mysonsdag och i strålande vårväder är vi ute nästan hela dagen. Men en paus för middagsvila blir det så då passar jag på att göra del 20 av Bokfrågornas ABC hos Lilla O, dags för saker på T:

1. Berätta om en bok som handlar om turism!
13 resor värre - Svenska författare på villovägar är en samling reseskildringar av, just det, 13 svenska författare ur olika generationer, till exempel Marianne Ahrne, Barbara Voors och Camilla Floyd. Gemensamt är att de alla har färdats mycket samt har förmågan att skildra de mest speciella upplevelserna för andra. Bra kombination för oss som både gillar att resa och läsa!

2. Har du någon favoritbok som blivit tv-serie?
Det här tror jag minsann vi svarat på under bokstaven D. Uppdaterat sedan dess är att jag nu läst några Charlaine Harris vilket jag kommer att fortsätta med i väntan på säsong tre av True Blood. Jag har även avverkat miniserien Generation Kill som bygger på Evan Wrights bok med samma namn och den var riktigt bra.

3. Vilken är din favorittitel?
Det beror nog på vad boken handlar om, titlar kan vara både för långsökta eller för klichéartade och tråkiga à la Grisham eller Läckberg. Ffordes The Eyre affair är en klockren titel både språkmässigt och innehållsmässigt.

4. Berätta om en bok där tillfälligheter spelar stor roll.
Jerzy Kosinskis Being there var en av böckerna på litteraturkursen när jag pluggade engelska för många år sedan. Att analysera böcker var egentligen inget favoritämne men då och då kom vår lite torre brittiske lektor med guldkorn som Kosinski. Den otroliga historien om Chance the Gardener som går från okänd enstöring till mediernas och världspolitikernas gunstling genom missförstånd och slumpmässiga händelser är mycket rolig och tänkvärd.

Mer och mindre kultur

På Kulturbloggen hittar jag Rosemari Södergrens superfemma, ursprungligen från Aftonbladet med de fem bästa låtarna just nu. Bra musik alltihop, men mina fem radiofavoriter för tillfället är:

Marina and the Diamonds - Hollywood
Donkeyboy - Sometimes
Staygold - Backseat
Oscar Linnros - Ack, Sundbyberg
Johnossi - What's the point

På samma sida finns även en ny Kulturfyra, i veckan med lite mer långsökt koppling till just kultur.

1. Hur mycket frukt äter du varje dag?
   I genomsnitt en banan. Jag är allergisk mot de flesta frukter med kärnor i så de mest tillgängliga frukterna går tyvärr bort.
2. Vilken är din favoritfrukt?
   Ananas.
3. Hur mycket kött äter du?
   Våra middagar består nog av 60% kött/korv/kyckling, 30% fisk och 10% vegetariskt.
4. Hur mycket promenerar du dagligen?
   Från huset till bilen, från parkeringen till kontorsstolen, några turer till kaffemaskinen...alltså alldeles för lite. Men jag är på g med träning. Målet är -4 kg till Floridaresan i Oktober men framför allt så att favoritbyxorna passar igen.

Tema - Sex

Inget för den pryde i veckan hos Lyran där temat är något som verkar vara svårt att inkludera på ett naturligt sätt i böcker. Berätta om tre böcker som innehåller minnesvärda sexskildringar.

Mitt första minne av något erotiskt i böcker var i Max Lundgrens Benny Boxaren. Både att Benny tjuvkikar på faster Tea och Salminen samt Benny och Inez första trevande försök till sex.

Siri Hustvedts beskrivningar av sex är väldigt mänskliga och normala. Men både i Sorgesång och Vad jag älskade hajjar jag till då det redan efter ett par sidor dyker upp ett samlag eller lite onani, undrar hur det passar in, men eftersom Hustvedts böcker är just berättelser ur livet så varför inte? Det handlar om vuxna människor och sex är en del av deras liv vare sig hon beskriver ett äktenskap, tillfälliga förhållanden eller längtan efter sex.

Även Norweigan Wood av Haruki Murakami där Toru ser tillbaka på sin kärlek till tre olika kvinnor under sin studietid är minnesvärd eftersom jag hade en föreställning om att Japan på 60-talet skulle varit mindre frigjort än andra delar av världen och blev förvånad över både sexskildringarna och Murakamis vackra stil.

Helgens filmskörd

En påsk hemma för en gångs skull blev ändå full av aktiviteter som publik på syskonbarnens innebandyturnering, utevaro i soligt väder, städning av källaren och så klart god mat. När vi och våra nattgäster äntligen sjönk ner i soffan var de filmer vi avverkade anpassade för åldersspannet 13 - 40 år.

He's just not that into you. Allt sedan killen i sandlådan puttar omkull Gigi och säger att hon luktar hundbajs och mamma förklarar att det är för att han gillar henne har Gigi svårt att förstå och tyda killars signaler. Och inte blir det lättare med åren. Runt Gigi finns det väninnor, kollegor och bekantas bekanta vars historier om relationer och kommunikationssvårigheter vävs ihop i en traditionell rom-com. Jag gillar generellt sekvenshistorier och även den här berättartekniken funkar. Vem handlar det om? undrar 13-åringen efter en halvtimme då den 6:e karaktären introducerats. Förvirrat i hans värld, positivt i min. Filmen rör däremot inte upp några större känslor åt varken det ena eller andra hållet. Den är "trevlig". 2+


Om jag blev positiv överraskad av Twilight var det tvärtom med efterföljaren New Moon. Bella repar sig sakta efter vampyrattacken och är lycklig och intensivt förälskad i Edward. Men efter ytterligare en incident där Bella hamnar i fara lämnar Edward och familjen Cullen staden Fork och Bella sjunker ner i en apatisk och depressiv tillvaro. Tillsammans med kompisen Jacob, numera biffig hunk, hittar hon om inte livsglädjen så lite ljus i mörkret. Samtidigt spökar Edward i hennes medvetande vilket fortsätter försätta henne i farliga situationer.

Nu har jag inte läst böckerna som många tycker mycket om, men filmen New Moon blev mest pannkaka. Det är splittrat och otydligt och känns ofta som ett hastverk. Många scener som skulle kunna göras riktigt passionerade och starka blir tråkiga, mycket p.g.a Kristen Stewarts uttryckslöshet. Passionen mellan Bella och Edward når inte ut så jag varken förstår eller tror på hennes besatthet av att bli omvänd själv. Nej, jag hade alldeles för höga förväntningar och blev riktigt besviken. Även om jag inte är huvudmålgruppen skulle den här filmen ha kunnat göras mycket bättre. 2-


Marvel Comics seriebokshjältar har porträtterats framgångrikt i filmtrilogin X-men, X2 och The last stand. Rolig och bra sci-fi action enligt mig. Här får en av huvudkaraktärerna, Wolverine, sin egen prequel. Vi får följa James Logan från barndomen för 200 år sedan då hans mutation utvecklades, se hur han tvingas fly med sin storebror, även han oskadlig mutant till ett liv som soldat genom seklen tills dess att överste Stryker rekryterar bröderna till en insatsstyrka med mutanter, samt de val och svek som sedan formar Wolverine. Filmen är lite av ett måste för mig som gillar X-men och även om det aldrig blir samma som originalen så ger den intressant bakgrundsinformation i ordentlig actionförpackning. Att det sedan planeras en Wolverine 2 är inget jag hoppar högt över utan tycker nog att det räcker nu. Våga sluta i tid någon gång kära filmbolag. 3-