Familjens filmfestivalfacit

Tiden går och det är redan två veckor sedan Göteborgs filmfestival avslutades. Det var kanske inga wow-upplevelser till skillnad från förra året, men som vanligt en bra blanding av allvar och humor.

Curling King: Komedi om de Norska mästerskapet i curling och en man som drivs till galenskap av prestationsångest och perfektionism. (4 )

Carnage: Två par träffas för att på moget sätt rensa luften efter ett bråk mellan deras söner i Roman Polanskis nya film. Det börjar oerhört civiliserat och vuxet och slutar, kanske inte med blodbad som titeln antyder, men något åt det hållet. Det är väldigt underhållande och tidvis mycket bra gestaltat men även föga trovärdig och tidvis överspelad. En teaterakt på film. (3+)

Simon och ekarna: Som väntat fin version av Marianne Fredrikssons bok om Simon som växer upp utanför Göteborg på 40-talet och den konflikt han känner mellan sin arbetarklassbakgrund och världen av studier och kultur som lockar genom nya bekanta. Och om en mors kärlek som kan upplevas som ett oförsonligt svek. (3+)

Margain Call: Upptakten till finanskrashen 2008 skildras då vi under några nerviga timmer följer analytiker och ledningsgruppen i ett Lehman Brothers liknande företag på väg mot ruinens brant. Cynismen kring pengar och portföljvärde är äckligt realisktisk och filmen är synnerligen älspelad med favoriter som Paul Bettany och Kevin Spacey. (3+)

The forgiveness of blood: I en by i Albanien krockar det moderna samhället med uråldriga lagar om blodshämnd och heder då två familjer träter. I kläm hamnar Nik som i stället för att gå i skolan och umgås med vänner blir isolerad och ställs inför ett livsavgörande beslut. (3+)

Blod State: Inspirerad av händelserna i Waco 1993 har Kevin Smith gjort en film om en starkt religiös och kraftigt beväpnad sekt vilket han gör till en historia med både humor och spänning. (4)