Det var faktiskt jag som köpte hem denna miniserie som följer marinkårens 1:a spaningsbataljon under de 2 första månaderna av invasionen i Irak 2003. Jag hade läst mycket positivt om serien och HBO produktioner står generellt högt i kurs hos mig. Inte heller Generation Kill gör mig besviken. De 7 en-timmes avsnitten är välskrivna, välspelade och mycket intressanta. Det är också så grabbigt och pubertalt att det ibland står mig upp i halsen men det stämmer å andra sidan min föreställning om livet i det militära.Vi förfäras, vi skrattar och tittar ibland på varandra och undrar hur serien togs emot hemma i USA och inte minst av militärledningen. Det är nämligen ingen idyllisk amerikansk hjältesaga vi får se. Alltså googlar vi och det vi inte tagit reda på innan vi började se serien är att den bygger på inbäddade reportern Evan Wrights egna upplevelser från invasionen. Alla namn är verkliga och det finns till och med personer som spelar sig själva. Wrights rapporter från Irak, först i en serie artiklar i Rolling Stone som sedan blev boken Generation Kill, skapade både debatt och vann priser. Ledningen för marinkåren har till och med rekommenderat boken till officerare som ett exempel på hur livet i krig kan vara. Wright förklarar på HBO att han skildrar marinsoldaterna, livet i fält, språket och jargongen som det verkligen är, inte hur en amerikansk publik förväntar sig att det ska vara och det är både befriande och skrämmande. Om hälften faktiskt hänt är det illa nog. Misstagen som görs, av befäl såväl som av soldater, är rena rama parodin emellanåt.
The bad guys är inte främst Irakier i den här skildringen utan klantiga befäl, oerfarna soldater och reservister, de framställs som konsekvent misslyckade, kanske lite väl svart/vitt. Men det är när de övriga karaktärernas känslor, frågor, moraliska dilemman och hängivenhet för ett för mig ofattbart jobb skildras som det blir riktigt bra. Att detta blev Alexander Skarsgårds genombrott i Hollywood är inte konstigt, han gör en suverän sgt. Brad Colbert. Det blir fyra plus till Generation Kill.
Jag tyckte också väldigt mycket om Generation Kill när jag såg den på svt. Dialogen och skildringen av relationerna är väldigt bra och det pubertala och grabbiga som man kan irritera sig på tror jag också är en skildring av en jargong man kanske måste skapa för att överleva. Väldigt stark serie helt enkelt!
SvaraRaderaVerkligen, det gäller nog att överleva som du säger därför var det så bra att även tvivlen och det mänskliga känslorna fick utrymme.
SvaraRadera