Jag läste en hel del på engelska tidigare och önskar att jag gjorde det oftare. Men eftersom M och jag ofta läser samma böcker och han inte känner sig bekväm på engelska har det på senare år inte blivit av. Undantaget var Harry Potter där jag var tvungen att få veta hur det gick innan den svenska översättningen kom och så min kära Kenzie/Gennaro serie av Dennis Lehane som inte intresserar M.På senaste semestern, som redan känns allt för avlägsen, botaniserade jag dock en hel del i bokaffärer och kom mycket riktigt hem med Dennis Lehanes senaste, Moonlight Mile. Även klassiska To kill a mockingbird, av många hyllade Sharp Objects och Little Bee som lockade med sitt orangea omslag rymdes i resväskan. I vinter ska det äntligen bli av att läsa varannan bok på engelska. Men visst krävs det lite mer koncentration och att jag inte svävar i väg i tanken ens för en sekund, men det är halva utmaningen.
Biblioteket meddelar också precis att två av mina reservationer har kommit in, varav den ena, Osynlig av Paul Auster, är ett sjudagarslån. Med min lästakt är det en ännu större utmaning!
Varannan bok på engelska låter som en fin idé. Själv är jag lite lat (det går snabbare att läsa på svenska)och väljer gärna översättningar men ganska ofta blir ju böckerna större upplevelser på originalspråk. "Sharp objects" ångrar jag att jag läste på svenska exempelvis eftersom språket är väldigt viktigt i den och eftersom översättningen var sådär.
SvaraRaderaNär det gäller sjudagarslån så klarar jag inte av det. Jag kan läsa en bok på sju dagar men pressen som den där korta lånetiden innebär gör att jag fokuserar mer på den än på läsningen... ;)
Jag brukar inte låta mig stressas, förutom då lånetiden tickar, så jag hoppas det är värt att ta lite extra tid för läsning på originalspråk.
SvaraRaderaSom tur var visade sig Auster vara ett vanligt 3-veckors lån, annars hade det aldrig gått!