På en lite undanskymd plats i källartrappan står ännu en boksskatt, den från B Wahsltröms. Efter Kalle Ankas bokklubb blev jag medlem i Läslusen och prenumererade på De Bästa Ungdomsböckerna. Vid det här laget hade de gått ifrån de klassiska röda respektive gröna ryggarna så mina är en blandning även med vitt, blått och gult. Jag hade betat av mammas gamla Kittyböcker och några av brorsans Fem-böcker, men föredrog de mer klassiska berättelserna och romantik. Skildringar från internatskolor som Den lilla prinsessan av Frances Hodgson Burnett, skriven redan 1905, och Enid Blytons serie om tvillingarna på St Clare var favoriter och den förkortade versionen av Unga Kvinnor läste jag om och om igen. Här om dagen skulle jag leta upp några böcker med hästtema till en kompis dotter och även om jag inte var någon hästtjej så kommer jag ihåg hur jag älskade spänningen i Windy, ledarhingsten och Misty, hästen från havet.
Det är mest tjejböcker men jag hoppas att det i alla fall finns någon som intresserar lilleman om några år när han är stor nog att läsa själv. Att även han är en läslus råder det inga tvivel om och han är van att se sin pappa läsa allt från Stephen King till Lisa Jewel så några av mina gamla favoriter ska han väl våga sig på.
Nostalgichock! Jag känner igen alla de där böckerna och slås när jag ser bilden av hur många böcker jag glömt att jag läst och älskat. Måste bege mig upp på föräldrarnas vind snarast för en nostalgiorgie ;)
SvaraRaderaJa det är otroligt hur minnena och känslan från när man läste dessa pärlor kommer tillbaka. Undrar hur de står sig mot dagens ungdomslitteratur?
SvaraRaderaÅh, jag känner också igen flera av böckerna (Ge inte upp Jessica var en favorit). Både mamma och pappa hade kvar sina ungdomsböcker och jag läste allt inklusive böckerna som köptes in till mig och mina syskon. Däremot lät jag kassera rätt många böcker (tyvärr) när mamma glatt dök upp med ett gäng kartonger från deras vind när vi flyttat till hus. Jag tror inte min son kommer att vilja läsa böcker om t.ex Hjortfot och Biggles från 50-talet med mycket gammaldags språk. Häromdagen letade jag upp Skattkammarböckerna från mammas barndom och de åkte snabbt ner i källaren igen. Språket har åldrats en hel del!
SvaraRaderaCissi: Ja, det är nog tyvärr så att många har passerat sitt bäst-före datum. Synd!
SvaraRadera