Läsvanor

Helena på Fiktiviteter undrar hur vi läser egentligen och jag kommer att tänka på hur olika läsperioder jag har haft. Som barn och tonåring läste jag mycket. Under högskoletiden blev jag något av en periodare då jag under terminerna knappt rörde en skönlitterär bok utom om de ingick i kurserna. Sedan flyttade jag ihop med M som var storläsare och som DINKs* läste vi massor. Även under mammaledigheten fanns det många stunder över för läsning, men nu med heltidsjobb och en 2-åring, not so much. Jag har förlikat mig med att bokslukardagarna har tagit en liten paus. Var sak har sin tid.

Är ni toalettläsare eller mer av mysfåtöljstypen?
Jag avundas alla, framför allt M, som kan låsa in sig med en bok. Det funkar absolut inte för mig. Soffan är bäst, sängen också skön men där är ju risken att bli lite sömning allt för stor. Under årets tjänsteresor har jag återupptäckt flygplan och flygplatser som en optimal fristad för läsning. Underbart!

För ni läsdagbok? Är ni avslappnade eller tävlingsinriktade?
Jag har börjat göra en slags förteckning med betyg på det jag läser, men det jag framför allt noterar, på post-its, i draftade mail och små anteckningar överallt är boktips. Ett tag hade jag en särskild bok för det. Jag är en relativt långsam läsare och låter mig inte stressas av "måsten" så tävlingsinriktad skulle jag inte kalla mig.

Blir det för mycket för er ibland?
Nej, det kan det nog inte bli. Visst, att läsa högen växer, alla boktips jag samlar på mig kan kännas lite stressande och vi köper på oss mycket, men jag älskar att ha ett urval för jag vet aldrig vad jag känner för att läsa härnäst.

* Double Income No Kids